Tusen tack!
Jag vill börja med att tacka alla er som skickat in bidrag till tävlingen - så otroligt fina, härliga, roliga och underbara berättelser! Vilken värme och omtanke som har lyst igenom era historier! Det gläder mig mycket.
Det har varit roligt men också enormt svårt att välja ut tre finalister. En del av bröllopen gällde datum då jag redan är bokad. De som var kvar skulle sorteras, funderas igenom, sorteras igen och funderas lite till... Jag har vänt och vridit både upp och ner och fram och tillbaka! De tre som nu återstår är par som jag tror skulle ha mycket glädje av att vinna, av olika anledningar.
Återigen stort och varmt tack för alla bidrag! Jag önskar er alla lycka till med de härliga förberedelserna, och förstås fantastiska bröllop med mängder av fina fotografier!
Bästa hälsningar,
Mette
PS. För dig som gifter dig 2009, håll koll på bloggen vid den här tiden nästa år också, tror att det kanske blir en favorit i repris :-)
Det har varit roligt men också enormt svårt att välja ut tre finalister. En del av bröllopen gällde datum då jag redan är bokad. De som var kvar skulle sorteras, funderas igenom, sorteras igen och funderas lite till... Jag har vänt och vridit både upp och ner och fram och tillbaka! De tre som nu återstår är par som jag tror skulle ha mycket glädje av att vinna, av olika anledningar.
Återigen stort och varmt tack för alla bidrag! Jag önskar er alla lycka till med de härliga förberedelserna, och förstås fantastiska bröllop med mängder av fina fotografier!
Bästa hälsningar,
Mette
PS. För dig som gifter dig 2009, håll koll på bloggen vid den här tiden nästa år också, tror att det kanske blir en favorit i repris :-)
De tre finalisterna
Nu är det dags att presentera de tre finalisterna i tävlingen. Sedan är det du som röstar fram vinnaren!
FÖR ATT RÖSTA GÖR DU SÅHÄR:
Skicka ett mail till mig på adressen [email protected]
Viktigt! Skriv "Jag röstar på bidrag __" (skriv vilket bidrag) i ämnesraden.
I själva mailet skriver du:
- ditt namn och adress
- ditt personnummer
- ditt telefonnummer
Vem som helst får rösta, men bara en gång. Bland de som röstar lottar jag ut en förstoring (18x24 cm) antingen från en fotografering som ni redan gjort/kommer att göra med mig, eller någon av konstbilderna på hemsidan/här i ateljén.
Röstningen pågår till tisdagen den 8 januari 2008 kl 23:59. Vinnarna presenteras på onsdagen den 9 januari 2008.
Här följer finalbidragen. Berättelserna är de tävlandes egna, jag har endast gjort minimala korrigeringar/förkortningar. Bilderna kommer direkt från deras mail.
Lycka till allihop!
BIDRAG A, Annika & Calle
Hejsan, mitt namn är Anette Ohlsson, jag är trettio år och bor i Killebäckstorp. Jag har blivit tipsad om din tävling för brudpar genom en kompis och såg genast chansen för att få en fotograf till min systers bröllop.
Min syster heter Annika (22år) och blivande maken är Calle (26år). Annika och Calle träffades för ca ett och ett halvt år sedan, via internet. Numera bor paret i Norrköping, men ska gifta sig i brudens hemkyrka här i Skåne. Det har varit en stormig tid för min syster, innan hon träffade Calle, men tyvärr tog det inte slut genast... För nio månader sedan miste Annika och Calle sitt barn i vecka 20 och det var en tuff sommar. Nu är Annika gravid igen och barnet är beräknat att komma i mars -08 och därför har de bestämt sig för att vara man och hustru innan barnet anländer.
Det finns ingen fotograf inplanerad på grund av begränsad ekonomi (eftersom båda är arbetslösa) och kläder samt mat till bröllopet bekostas av bådas föräldrar. Jag vet att det skulle vara en enorm glädje om Annika och Calle kunde få sin stora dag förevigad av en duktig och professionell fotograf. Hoppas att min kära lillasyster för första gången vinner en tävling, trots att hon nu har tur i kärlek och har funnit den rätta mannen! (Man kan väl få ha tur i både och!?)
Mvh En glad och stolt storasyster! :)
Anette Ohlsson
P.S Bilden är tagen i april i år när vi var ute och promenerade i Grevie backar. D.S
BIDRAG B, Susanne & Fredrik
Fredrik, min bror, och Susanne blev tillsammans för 10 år sedan och den 14 februari 2002 (alla hjärtans dag) förlovade de sig. De började att bygga sitt drömhus på Söderåsen men tyvärr så inträffade en olycka. Fredrik sågade sig i handen och förlorade ett finger. Tiden efter olyckan var naturligtvis en tung tid med mycket terapi och psykisk påfrestning men de kämpade tappert och det tog inte lång tid innan Fredrik kunde återgå till sitt jobb.
Så år 2005 föddes deras första lilla dotter, på samma dag som Fredrik fyller år! Tala om en fin födelsedagspresent! Redan två år senare var det dags för nästa flicka och hon föddes på Susannes födelsedag! Helt otroligt men sant och det var båda gångerna helt normala spontana förlossningar. Ingen hjälp med att sätta igång värkar o.s.v. Så Susanne fick också världens finaste födelsedagspresent!
Bara två veckor efter det att minsta dottern var född fick Fredrik reda på att vår pappa hade en obotlig cancer. Lyckan av att ha fått ett friskt och välskapt barn blev naturligtvis lite dämpat av oron för pappa. De bestämde att dopet skulle äga rum lördagen den 24 november. Pappa blev inlagd på sjukhuset veckan innan dopet och man hoppades att han skulle bli bättre tills dopet så att han skulle kunna vara med. Men även om pappa så gärna ville vara med och man hade förberett med insydd kostym, rullstol och syrgas så gick det inte. Pappa var ivrig och ville göra sig iordning och klev upp ur sängen innan någon var där och ramlade. Han var tvungen att inse att han var för svag, det räckte inte längre med hans starka vilja... kroppen lydde inte. Mest var han ledsen för Fredriks skull ...
Efter dopet var Fredrik med lilla dottern, iförd dopklänning, hos pappa på sjukhuset och fick det hela förevigat på ett foto. På natten försämrade sig pappas tillstånd och på söndagen flög jag till Sverige (jag är bosatt i Schweiz). Hela familjen var samlad hos pappa när han somnade efter midnatt den 26 november. På morgonen fick vi post... Inbjudan till bröllop för Fredrik och Susanne. De hade skickat dem så att alla som varit på dopet på lördagen skulle få inbjudan på måndagen.
Ingen hade räknat med att pappa skulle gå bort så snabbt. Skratt och gråt går hand i hand genom livet och för oss i familjen var det underbart att kunna se fram emot ett bröllop. Men jag tror att det var tungt för Fredrik och ännu en gång blev något som skulle vara enbart ren glädje dämpat av sorg. Jag vill anmäla Fredrik och Susanne till den här tävlingen för att jag tycker att de har gått igenom så mycket tillsammans och det är på tiden att det händer något positivt. Och jag önskar av hela mitt hjärta att deras bröllopsdag blir så som de tänkt sig fastän pappa inte kan vara med och att det blir en oförglömlig dag av enbart glädje!! Vad passar då bättre än fina foto som håller fast och förevigar den dagen?!
Vänliga hälsningar Lotta
BIDRAG C, Linda & Stephen
Hej Mette! Vilken spännande tävling!
Varför jag tycker att just vi ska vinna:
Av ekonomiska skäl har vi ingen möjlighet att anlita en proffsfotograf, men där är vi väl knappast unika. Vi kommer att ha ett ganska litet bröllop (20 pers) med den närmaste släkten från England och Sverige. Vi har valt en förmiddagstid då det passar våra små barn bäst och kommer att avsluta med en gemensam lunch. Det hade dock varit så roligt att ha riktigt fina bilder från denna vår alldeles särskilda dag. Efter 16 år tillsammans blir det inte så mycket fest längre men det här blir ju ett undantag. Våra vackra barn kommer dessutom att förgylla både dagen och bilderna. Vi har närmaste släkten i Skåne, England och på NZ (de kan tyvärr inte komma) och det skulle vara så fint att med riktigt snygga bilder kunna visa svågern på NZ och vännerna i England och Sverige hur vår dag blev.
Kyrkan vi har valt är den min mors föräldrahem (nuvarande sommarställe) hör till, och datumet är min farmor och farfars 75-åriga bröllopsdag.
Här kommer berättelsen om hur vi träffades:
Jag är uppvuxen i Skåne och åkte som många andra som au pair till London efter gymnasiet. Huvudsyftet var att kunna gå på så många konserter som möjligt och köpa skivor och njuta av storstaden i allmänhet. Barnpassning var mer ett nödvändigt ont. Nåväl, familjen jag hamnade hos var helt underbar och vi har fortfarande kontakt. Hade vi haft ett större bröllop hade de varit bjudna. Jag stannade ett år och åkte sedan hem igen. Min tonårsdröm om att träffa drömprinsen - tall, dark & handsome, antagligen hette han John och så kunde han spela gitarr - hade inte gått i uppfyllelse.
En höst av tristess och längtan efter London gjorde att jag kontaktade min värdfamilj och det visade sig att de gärna såg att jag kom tillbaka under våren. Jag insåg att min kärlek till England inte skulle nöja sig med en ynka vår till i London så jag ansökte hoppfullt till olika universitet runt om i landet. Detta var innan Sverige gick med i EU så man fick snällt ta och betala för sig om man var från Sverige ville gå på uni i England. Birmingham ville gärna ta emot mina skolavgifter och jag accepterades till en treårig fil. kand-utbildning i engelska språket. Pust!
Under mina knappa två år i London hade jag hunnit träffa lite olika trevliga unga män men midsommarafton 1991 var jag innerligt trött på de kandidater som jag stött på, och män var ett stängt kapitel på obestämd framtid. Jag och min kompis Ulrika bestämde oss i sista stund för att tillbringa kvällen på The Marquee, vår favoritklubb (som stängdes för ett antal år sedan). Uppenbarligen hade jag inte någon tillräckligt tydlig skylt i pannan där det stod "Stay away!" för en "tall, dark & handsome" kille kom fram och började prata! Långt vackert hår hade han också, men jag var ju inte intresserad. Han lät sig som tur var inte avskräckas av mitt aviga beteende så vi dansade hela natten, han följde mig hem på nattbussen och hade sedan en ganska lång tågresa framför sig för att faktiskt komma hem själv. De två veckor jag hade kvar i London träffades vi varje dag och när jag var hemma i Sverige på sommarlov kom han på besök. Det visade sig att han bara var hemma i London på snabbvisit den där midsommaren och egentligen bodde i Leicester, en knapp timme från Birmingham.
Dryga 16 år och två barn (1 och 3 år) senare har vi bestämt oss för att gifta oss. Drömprinsen heter faktiskt John i andranamn så fantasierna från flickrummet har slagit in, förutom att han inte spelar gitarr då. Bifogat foto är taget i juni, det mest nytagna jag kunde hitta.
Med vänliga hälsningar (och hållna tummar och korsade fingrar för vinst!)
Linda Jakobsson
Sådär! Nu ser jag fram emot massor av röster på era favoriter!
TÄVLINGEN ÄR AVGJORD.
FÖR ATT RÖSTA GÖR DU SÅHÄR:
Skicka ett mail till mig på adressen [email protected]
Viktigt! Skriv "Jag röstar på bidrag __" (skriv vilket bidrag) i ämnesraden.
I själva mailet skriver du:
- ditt namn och adress
- ditt personnummer
- ditt telefonnummer
Vem som helst får rösta, men bara en gång. Bland de som röstar lottar jag ut en förstoring (18x24 cm) antingen från en fotografering som ni redan gjort/kommer att göra med mig, eller någon av konstbilderna på hemsidan/här i ateljén.
Röstningen pågår till tisdagen den 8 januari 2008 kl 23:59. Vinnarna presenteras på onsdagen den 9 januari 2008.
Här följer finalbidragen. Berättelserna är de tävlandes egna, jag har endast gjort minimala korrigeringar/förkortningar. Bilderna kommer direkt från deras mail.
Lycka till allihop!
BIDRAG A, Annika & Calle
Hejsan, mitt namn är Anette Ohlsson, jag är trettio år och bor i Killebäckstorp. Jag har blivit tipsad om din tävling för brudpar genom en kompis och såg genast chansen för att få en fotograf till min systers bröllop.
Min syster heter Annika (22år) och blivande maken är Calle (26år). Annika och Calle träffades för ca ett och ett halvt år sedan, via internet. Numera bor paret i Norrköping, men ska gifta sig i brudens hemkyrka här i Skåne. Det har varit en stormig tid för min syster, innan hon träffade Calle, men tyvärr tog det inte slut genast... För nio månader sedan miste Annika och Calle sitt barn i vecka 20 och det var en tuff sommar. Nu är Annika gravid igen och barnet är beräknat att komma i mars -08 och därför har de bestämt sig för att vara man och hustru innan barnet anländer.
Det finns ingen fotograf inplanerad på grund av begränsad ekonomi (eftersom båda är arbetslösa) och kläder samt mat till bröllopet bekostas av bådas föräldrar. Jag vet att det skulle vara en enorm glädje om Annika och Calle kunde få sin stora dag förevigad av en duktig och professionell fotograf. Hoppas att min kära lillasyster för första gången vinner en tävling, trots att hon nu har tur i kärlek och har funnit den rätta mannen! (Man kan väl få ha tur i både och!?)
Mvh En glad och stolt storasyster! :)
Anette Ohlsson
P.S Bilden är tagen i april i år när vi var ute och promenerade i Grevie backar. D.S
BIDRAG B, Susanne & Fredrik
Fredrik, min bror, och Susanne blev tillsammans för 10 år sedan och den 14 februari 2002 (alla hjärtans dag) förlovade de sig. De började att bygga sitt drömhus på Söderåsen men tyvärr så inträffade en olycka. Fredrik sågade sig i handen och förlorade ett finger. Tiden efter olyckan var naturligtvis en tung tid med mycket terapi och psykisk påfrestning men de kämpade tappert och det tog inte lång tid innan Fredrik kunde återgå till sitt jobb.
Så år 2005 föddes deras första lilla dotter, på samma dag som Fredrik fyller år! Tala om en fin födelsedagspresent! Redan två år senare var det dags för nästa flicka och hon föddes på Susannes födelsedag! Helt otroligt men sant och det var båda gångerna helt normala spontana förlossningar. Ingen hjälp med att sätta igång värkar o.s.v. Så Susanne fick också världens finaste födelsedagspresent!
Bara två veckor efter det att minsta dottern var född fick Fredrik reda på att vår pappa hade en obotlig cancer. Lyckan av att ha fått ett friskt och välskapt barn blev naturligtvis lite dämpat av oron för pappa. De bestämde att dopet skulle äga rum lördagen den 24 november. Pappa blev inlagd på sjukhuset veckan innan dopet och man hoppades att han skulle bli bättre tills dopet så att han skulle kunna vara med. Men även om pappa så gärna ville vara med och man hade förberett med insydd kostym, rullstol och syrgas så gick det inte. Pappa var ivrig och ville göra sig iordning och klev upp ur sängen innan någon var där och ramlade. Han var tvungen att inse att han var för svag, det räckte inte längre med hans starka vilja... kroppen lydde inte. Mest var han ledsen för Fredriks skull ...
Efter dopet var Fredrik med lilla dottern, iförd dopklänning, hos pappa på sjukhuset och fick det hela förevigat på ett foto. På natten försämrade sig pappas tillstånd och på söndagen flög jag till Sverige (jag är bosatt i Schweiz). Hela familjen var samlad hos pappa när han somnade efter midnatt den 26 november. På morgonen fick vi post... Inbjudan till bröllop för Fredrik och Susanne. De hade skickat dem så att alla som varit på dopet på lördagen skulle få inbjudan på måndagen.
Ingen hade räknat med att pappa skulle gå bort så snabbt. Skratt och gråt går hand i hand genom livet och för oss i familjen var det underbart att kunna se fram emot ett bröllop. Men jag tror att det var tungt för Fredrik och ännu en gång blev något som skulle vara enbart ren glädje dämpat av sorg. Jag vill anmäla Fredrik och Susanne till den här tävlingen för att jag tycker att de har gått igenom så mycket tillsammans och det är på tiden att det händer något positivt. Och jag önskar av hela mitt hjärta att deras bröllopsdag blir så som de tänkt sig fastän pappa inte kan vara med och att det blir en oförglömlig dag av enbart glädje!! Vad passar då bättre än fina foto som håller fast och förevigar den dagen?!
Vänliga hälsningar Lotta
BIDRAG C, Linda & Stephen
Hej Mette! Vilken spännande tävling!
Varför jag tycker att just vi ska vinna:
Av ekonomiska skäl har vi ingen möjlighet att anlita en proffsfotograf, men där är vi väl knappast unika. Vi kommer att ha ett ganska litet bröllop (20 pers) med den närmaste släkten från England och Sverige. Vi har valt en förmiddagstid då det passar våra små barn bäst och kommer att avsluta med en gemensam lunch. Det hade dock varit så roligt att ha riktigt fina bilder från denna vår alldeles särskilda dag. Efter 16 år tillsammans blir det inte så mycket fest längre men det här blir ju ett undantag. Våra vackra barn kommer dessutom att förgylla både dagen och bilderna. Vi har närmaste släkten i Skåne, England och på NZ (de kan tyvärr inte komma) och det skulle vara så fint att med riktigt snygga bilder kunna visa svågern på NZ och vännerna i England och Sverige hur vår dag blev.
Kyrkan vi har valt är den min mors föräldrahem (nuvarande sommarställe) hör till, och datumet är min farmor och farfars 75-åriga bröllopsdag.
Här kommer berättelsen om hur vi träffades:
Jag är uppvuxen i Skåne och åkte som många andra som au pair till London efter gymnasiet. Huvudsyftet var att kunna gå på så många konserter som möjligt och köpa skivor och njuta av storstaden i allmänhet. Barnpassning var mer ett nödvändigt ont. Nåväl, familjen jag hamnade hos var helt underbar och vi har fortfarande kontakt. Hade vi haft ett större bröllop hade de varit bjudna. Jag stannade ett år och åkte sedan hem igen. Min tonårsdröm om att träffa drömprinsen - tall, dark & handsome, antagligen hette han John och så kunde han spela gitarr - hade inte gått i uppfyllelse.
En höst av tristess och längtan efter London gjorde att jag kontaktade min värdfamilj och det visade sig att de gärna såg att jag kom tillbaka under våren. Jag insåg att min kärlek till England inte skulle nöja sig med en ynka vår till i London så jag ansökte hoppfullt till olika universitet runt om i landet. Detta var innan Sverige gick med i EU så man fick snällt ta och betala för sig om man var från Sverige ville gå på uni i England. Birmingham ville gärna ta emot mina skolavgifter och jag accepterades till en treårig fil. kand-utbildning i engelska språket. Pust!
Under mina knappa två år i London hade jag hunnit träffa lite olika trevliga unga män men midsommarafton 1991 var jag innerligt trött på de kandidater som jag stött på, och män var ett stängt kapitel på obestämd framtid. Jag och min kompis Ulrika bestämde oss i sista stund för att tillbringa kvällen på The Marquee, vår favoritklubb (som stängdes för ett antal år sedan). Uppenbarligen hade jag inte någon tillräckligt tydlig skylt i pannan där det stod "Stay away!" för en "tall, dark & handsome" kille kom fram och började prata! Långt vackert hår hade han också, men jag var ju inte intresserad. Han lät sig som tur var inte avskräckas av mitt aviga beteende så vi dansade hela natten, han följde mig hem på nattbussen och hade sedan en ganska lång tågresa framför sig för att faktiskt komma hem själv. De två veckor jag hade kvar i London träffades vi varje dag och när jag var hemma i Sverige på sommarlov kom han på besök. Det visade sig att han bara var hemma i London på snabbvisit den där midsommaren och egentligen bodde i Leicester, en knapp timme från Birmingham.
Dryga 16 år och två barn (1 och 3 år) senare har vi bestämt oss för att gifta oss. Drömprinsen heter faktiskt John i andranamn så fantasierna från flickrummet har slagit in, förutom att han inte spelar gitarr då. Bifogat foto är taget i juni, det mest nytagna jag kunde hitta.
Med vänliga hälsningar (och hållna tummar och korsade fingrar för vinst!)
Linda Jakobsson
Sådär! Nu ser jag fram emot massor av röster på era favoriter!
TÄVLINGEN ÄR AVGJORD.
Tävlingen är avslutad
Ända in i sista stund rasslade det in bidrag, efter kl 23 kom det sex stycken och det allra sista anlände kl 23:54. Modigt :-)
De tre finalisterna kommer att presenteras under dagen, håll utkik!
De tre finalisterna kommer att presenteras under dagen, håll utkik!
Sista chansen
Idag är sista tävlingsdagen! För att vara med och ha chans att vinna en bröllopsfotografering ska ditt bidrag vara insänt senast kl 23:59 ikväll. Spännande! Läs tävlingsregler mm här. I morgon kommer jag att välja ut och lägga upp de tre finalisterna så att ni kan rösta fram er favorit!
Chokladprinsessan i Båstad
Jag fick en ask choklad från Chokladprinsessan i Båstad av bästa stallkompisen Martina i julklapp. Däri låg de vackraste chokladpraliner man kan tänka sig! De var dessutom försvinnande goda, hehe. Kan varmt rekommenderas som allt från gå-bort-present eller krya-på-dig-uppmuntring, till bröllop och fest!
... och julen kom i år också
Klockan elva i söndags kväll var det jul! Skinkan var klar, granen klädd och klapparna inslagna. På julafton var det lika skön skånsk vinter som det brukar...
...men filmfotografen Kalle Anka dök upp som vanligt...
...och Tomten och söta Tomtenissen kom med jutesäcken full av julklappar. Kan det bli mer tradition än så här? Älskar julen :-)
Nu blir det jullov men bloggen håller igång (i alla fall nästan lika ofta som vanligt)!
Tävlingen uppmärksammad av SFF
Nu har tävlingen blivit berömd och hamnat på Svenska Fotografers Förbunds nyhetssida! Artikeln fortsätter även här. Det tackar vi för, och hoppas förstås på bidrag från fotografer som går i giftastankar. 56 timmar och 50 minuter kvar av tävlingstiden nu!
En vecka kvar!
Nu är det bara drygt en vecka kvar av tävlingen - du har till lördag den 29 december 2007 kl 23:59 på dig att skicka in ditt bidrag!
Just one week left of the contest - Saturday, December 29th 2007 at 11:59 pm is the absolute latest to send in your nomination!
Just one week left of the contest - Saturday, December 29th 2007 at 11:59 pm is the absolute latest to send in your nomination!
Photographer's delight
Nu har det vänt, och sedan kl. 06:08 i morse går vi mot ljusare tider. Ser fram emot de där sommarnätterna när det knappt blir mörkt alls (nej, det ÄR inte långt dit, jag lovar!) och man kan dricka morgonkaffet i solen, när hästarna ligger och vilar frukost i gräset och grillkvällarna känns oändligt långa... Någon mer än jag som önskar att du hade Hiro i Heroes förmåga att resa i tiden? Hade varit en fin julklapp :-)
Alice The Adorable
Strax söder om Helsingborg bor Alice och hennes familj. När jag kom körande till fotograferingen såg jag en superfin liten tjej i kappa och mössa, med blonda lockar som flög i blåsten - och det var Alice! Vi tog några av bilderna i en skogsdunge i närheten:
Pappa Magnus får en innerlig kram:
Alice har ett underbart minspel...
...och väldigt vackra ögon!
Pappa Magnus får en innerlig kram:
Alice har ett underbart minspel...
...och väldigt vackra ögon!
Ridhus De Luxe
Måste också visa en bild från Kongelige Hovstald. Vi passade på att åka dit när vi var i Köpenhamn för jag ville fotografera hästarna. Tyvärr var hela stallet under renovering, och hästarna bodde på annat håll. Det var synd men vi får väl ta det nästa år istället. MEN in i ridhuset fick man komma - och vilket ridhus! Det vackraste jag någonsin sett, tänk att få träna sin häst här!
Bröllopsfotograf Köpenhamn: Monica & Kalle
Nu, Monicas gulliga mamma, får du nog plocka fram ett helt paket med näsdukar!
Den 2 november var vi i Köpenhamn för att fotografera ett hemligt bröllop - väldigt speciellt eftersom ingen de kände visste att de skulle gifta sig. Jag är så glad att jag fick vara med, för Monica och Kalle är ett världens mysigaste par med så mycket värme och kärlek som strålar metervis runtomkring dem.
Vi träffades för att ta porträtten före vigseln. En helmulen dag vände plötsligt och bjöd på sol och höstfärger i parken bakom kyrkan. Där fanns mängder med träd som hade precis rätt färg på löven, och en vallgrav som bara blänkte knallblå i eftermiddagsljuset:
Både Monica och Kalle var helt toppensnygga, och det råder inga tvivel om hur kära de är!
På sidan parken fanns en bänk bland träden som passade finfint för att pussas på :-)
Vigselceremonin var i Svenska Gustafskyrkan som är en vacker och ganska stor kyrka. Det är ett verkligt förtroende att få vara den som förevigar bröllopet när inga andra gäster är med, det gäller att fånga ögonblicken när känslorna syns! Just själva ceremonin ville prästen ha fotofri, men före och efter blev det många bilder:
Nybliven man och hustru:
I Svenska Gustafskyrkan har de en tradition att brudparet tänder varsitt ljus efter vigseln. Man tänder också ett för varje barn man har. Det blir en högtidlig stund, och avslutas med Kyssen!
Och så några interiör- och exteriörbilder (med ett litet litet brudpar) för att kunna visa dem därhemma:
Hoppas nu att tårarna inte forsat alltför mycket även om det är av glädje! Tack för ett jätteroligt uppdrag, bästa herr och fru Källström!
Den 2 november var vi i Köpenhamn för att fotografera ett hemligt bröllop - väldigt speciellt eftersom ingen de kände visste att de skulle gifta sig. Jag är så glad att jag fick vara med, för Monica och Kalle är ett världens mysigaste par med så mycket värme och kärlek som strålar metervis runtomkring dem.
Vi träffades för att ta porträtten före vigseln. En helmulen dag vände plötsligt och bjöd på sol och höstfärger i parken bakom kyrkan. Där fanns mängder med träd som hade precis rätt färg på löven, och en vallgrav som bara blänkte knallblå i eftermiddagsljuset:
Både Monica och Kalle var helt toppensnygga, och det råder inga tvivel om hur kära de är!
På sidan parken fanns en bänk bland träden som passade finfint för att pussas på :-)
Vigselceremonin var i Svenska Gustafskyrkan som är en vacker och ganska stor kyrka. Det är ett verkligt förtroende att få vara den som förevigar bröllopet när inga andra gäster är med, det gäller att fånga ögonblicken när känslorna syns! Just själva ceremonin ville prästen ha fotofri, men före och efter blev det många bilder:
Nybliven man och hustru:
I Svenska Gustafskyrkan har de en tradition att brudparet tänder varsitt ljus efter vigseln. Man tänder också ett för varje barn man har. Det blir en högtidlig stund, och avslutas med Kyssen!
Och så några interiör- och exteriörbilder (med ett litet litet brudpar) för att kunna visa dem därhemma:
Hoppas nu att tårarna inte forsat alltför mycket även om det är av glädje! Tack för ett jätteroligt uppdrag, bästa herr och fru Källström!
Måndagströst
Efter lite koll på statistiken kan jag se att glada bilder nog piggar upp en del av er på jobbet på måndagar, hehe!
Nu på måndag är det ju julafton så då hoppas jag att ni har massor av annat att glädjas åt. För framtida bruk vill jag dedikera en sång till er med hjälp av en riktigt skön grupp som heter Kungers. Låten heter Måndagströst och både texten och takten kan få vem som helst att börja dansa och krama om den som råkar stå närmast! Tack Kungers!
Nu på måndag är det ju julafton så då hoppas jag att ni har massor av annat att glädjas åt. För framtida bruk vill jag dedikera en sång till er med hjälp av en riktigt skön grupp som heter Kungers. Låten heter Måndagströst och både texten och takten kan få vem som helst att börja dansa och krama om den som råkar stå närmast! Tack Kungers!
Maria också i HD/NST
Efter att jag blivit intervjuad förra veckan tipsade jag reportern Pernilla om Maria. Jag tycker nämligen att Maria är så himla duktig och värd extra uppmärksamhet. Hon har i höst ridit in min häst Janna på ett alldeles ypperligt sätt och dessutom fått mig att våga mig upp på hästryggen igen efter en ridolycka för snart två år sen. Med tanke på den fegis jag blev efter ryggskadan (har inte ridit sen dess) är det en bedrift som heter duga!
Artikeln och flera bilder kan ni läsa och se här. Välskrivet och fint fotograferat som alltid, Pernilla och Mats!
Artikeln och flera bilder kan ni läsa och se här. Välskrivet och fint fotograferat som alltid, Pernilla och Mats!
Jodå...
... som svar på mailfrågan jag fått några gånger; man kan absolut tävla även med bidrag där vigseln sker utanför Skåne, i hela världen faktiskt!
Vad gör fotografen...
... en vecka före jul?
Måndagen såg ut såhär:
Tidigt upp, frukost och en stor kaffe framför morgonnyheterna på tv. Till jobbet (10 meter till byggnaden bredvid). Läsa mail, skriva mail, svara på alla bidrag som kommit in till tävlingen, packa beställningar, fakturera, öppna post, förbereda inför möte kl 11. Jättetrevligt möte med Anna från England som ska gifta sig i augusti, och hennes pappa som var sällskap. Snabblunch, kolla till Tim som är sjuk och ligger nerbäddad i soffan. Göra terminsprov till mina elever som de ska göra i eftermiddag. Åka till posten och köpa 250 julfrimärken till julkorten som borde skickats i söndags... det får bli nyårskort. Till skolan ( Båstad gymnasium ) där jag undervisar i Foto A den här och lite av nästa termin. Prov för mina duktiga elever, slut kl 17. Hem och byta om, direkt till stallet för att rida för första gången på två veckor, min häst har varit halt. Vi upptäcker att hon fortfarande inte är bra, så ingen ridning idag... Längtar tills hon är frisk igen! Till affären och handla middag, frukost och en ask Aladdin för att pigga upp sjuklingen (det funkade, idag är han frisk) samt en lott som vi som vanligt inte vann en enda miljon på. Tillbaka till jobbet, svara på mail och bidrag igen, packa paket som ska iväg före jul (mamma, det kommer, håll ut!) och förbereda massa bilder av Pernilla och Stephen som ska läggas upp på bloggen. Försöker i en timme att göra det nya inlägget med blogg.se vägrar fungera. Kl nio ger jag upp och går in och lagar middag (mountainbike-hamburgare enligt specialrecept från en av Tims cykeltidningar) innan vi kollar på en ganska dålig film som hette The Last Legion, mest halvkassa svärdsfajter. Somnar halv ett. Puh!
På dagens schema står strax ett hemligt bröllop, därefter skolan och prov för dagens elever!
Måndagen såg ut såhär:
Tidigt upp, frukost och en stor kaffe framför morgonnyheterna på tv. Till jobbet (10 meter till byggnaden bredvid). Läsa mail, skriva mail, svara på alla bidrag som kommit in till tävlingen, packa beställningar, fakturera, öppna post, förbereda inför möte kl 11. Jättetrevligt möte med Anna från England som ska gifta sig i augusti, och hennes pappa som var sällskap. Snabblunch, kolla till Tim som är sjuk och ligger nerbäddad i soffan. Göra terminsprov till mina elever som de ska göra i eftermiddag. Åka till posten och köpa 250 julfrimärken till julkorten som borde skickats i söndags... det får bli nyårskort. Till skolan ( Båstad gymnasium ) där jag undervisar i Foto A den här och lite av nästa termin. Prov för mina duktiga elever, slut kl 17. Hem och byta om, direkt till stallet för att rida för första gången på två veckor, min häst har varit halt. Vi upptäcker att hon fortfarande inte är bra, så ingen ridning idag... Längtar tills hon är frisk igen! Till affären och handla middag, frukost och en ask Aladdin för att pigga upp sjuklingen (det funkade, idag är han frisk) samt en lott som vi som vanligt inte vann en enda miljon på. Tillbaka till jobbet, svara på mail och bidrag igen, packa paket som ska iväg före jul (mamma, det kommer, håll ut!) och förbereda massa bilder av Pernilla och Stephen som ska läggas upp på bloggen. Försöker i en timme att göra det nya inlägget med blogg.se vägrar fungera. Kl nio ger jag upp och går in och lagar middag (mountainbike-hamburgare enligt specialrecept från en av Tims cykeltidningar) innan vi kollar på en ganska dålig film som hette The Last Legion, mest halvkassa svärdsfajter. Somnar halv ett. Puh!
På dagens schema står strax ett hemligt bröllop, därefter skolan och prov för dagens elever!
Bröllopsfotograf // wedding photographer Margretetorp: Pernilla & Stephen (Edinburgh)
Den 20 oktober vigdes Pernilla och Stephen på Margretetorps Gästgifvaregård. Stephen är från Skottland och de är bosatta utanför Edinburgh, men har stuga här i trakterna. Vi börjar med söta sonen och dottern som var brudnäbbar. Elsa hade en underbar klänning:
...och härliga Malcolm i kilt:
Porträttfotograferingen gjorde vi i skogen bakom gästgiveriet, där det finns massor av fina miljöer:
Pernilla har verkligen ett lyckligt skimmer omkring sig:
Stephen får mig att tänka på en stolt skotsk godsherre på inspektion av ägorna:
Några detaljer (Stephen, kan inte du skriva in och berätta om de här detaljerna och traditionen kring den skotska kilten?):
Två av mina favoriter, visst är de gulliga?
Själva ceremonin skedde i vinslottet:
Efter vigseln dök det upp en överraskning för brudparet i form av några goda (svenska) vänner i full kiltmundering som jag gissar att de sytt själva. Säckpipemusiken dånade från en bärbar stereo och alla skrattade mycket, länge och hjärtligt! Det bjöds på nubbe och sedan var det dags för specialbilden: enligt skotsk tradition fotograferas bruden tillsammans med alla kiltprydda män. Den kryddades lite extra på slutet, och ja - det ÄR sant att de inte har något under :-)
...och härliga Malcolm i kilt:
Porträttfotograferingen gjorde vi i skogen bakom gästgiveriet, där det finns massor av fina miljöer:
Pernilla har verkligen ett lyckligt skimmer omkring sig:
Stephen får mig att tänka på en stolt skotsk godsherre på inspektion av ägorna:
Några detaljer (Stephen, kan inte du skriva in och berätta om de här detaljerna och traditionen kring den skotska kilten?):
Två av mina favoriter, visst är de gulliga?
Själva ceremonin skedde i vinslottet:
Efter vigseln dök det upp en överraskning för brudparet i form av några goda (svenska) vänner i full kiltmundering som jag gissar att de sytt själva. Säckpipemusiken dånade från en bärbar stereo och alla skrattade mycket, länge och hjärtligt! Det bjöds på nubbe och sedan var det dags för specialbilden: enligt skotsk tradition fotograferas bruden tillsammans med alla kiltprydda män. Den kryddades lite extra på slutet, och ja - det ÄR sant att de inte har något under :-)
Nominera och vinn!
Jag har bestämt mig för att lägga till ett pris i tävlingen! Du som nominerar det bidrag som vinner, får också en förstoring i färg (30x45 cm). Du väljer själv om du vill ha 1) en bild från bröllopet du nominerat, 2) en bild från en fotografering du har gjort eller kommer att göra med mig, eller 3) en av mina konstbilder (finns att se både på hemsidan och här i ateljén). Priset gäller för de som nominerar någon annan än sig själva.
Sprid gärna tävlingen till släkt, vänner och bekanta om du själv inte känner någon som gifter sig 2008. Det vore roligt om så många som möjligt får chansen att vinna (dessutom är det så roligt att läsa alla varma och härliga historier, ni är verkligen duktiga på att berätta).
Nomineranomineranominera!
Sprid gärna tävlingen till släkt, vänner och bekanta om du själv inte känner någon som gifter sig 2008. Det vore roligt om så många som möjligt får chansen att vinna (dessutom är det så roligt att läsa alla varma och härliga historier, ni är verkligen duktiga på att berätta).
Nomineranomineranominera!
Anna, Clara & Nanook
En fredagförmiddag i november hade jag stämt träff med systrarna Anna och Clara, som skulle bli fotograferade tillsammans med sin hund Nanook. När de kom var det nästan mörkt och dimman låg så tät att man knappt såg handen framför sig, men tjejerna var lika glada för det och tyckte precis som jag att det skulle bli häftiga bilder i alla fall! De ville ha friluftstema eftersom de gillar att vara ute i naturen, och gärna dramatiska bilder med utsikt. Vi hade tidigare bestämt Hovs hallar och höll fast vid det även om det kanske inte skulle bli så väldigt mycket utsikt med tanke på vädret. När vi kom fram strålade solen från en klarblå himmel och ingen av oss trodde det var sant - jag misstänker att de flesta av mina kunder har mutat en vädergud någonstans, haha, det är ofta så!
Tjejerna hade klätt sig jättemysigt med härliga tjocka tröjor, halsdukar och mössor (och päls...):
Nanook var hur snäll som helst och satt blixtstilla för porträtten:
En bit från själva klipporna hittade vi en liten stig och en grind som vi använde, och jag provade förstås också lite motljusbilder (gillar stämningen i bild två):
Och till sist ett stort tack till systrarnas chaufför och goda vän som bistod oss väl med "få-Nanook-att-titta-på-fotografen-ljud-och-viftningar" (samt förstås till killen som lånat ut sin BMW):
Tjejerna hade klätt sig jättemysigt med härliga tjocka tröjor, halsdukar och mössor (och päls...):
Nanook var hur snäll som helst och satt blixtstilla för porträtten:
En bit från själva klipporna hittade vi en liten stig och en grind som vi använde, och jag provade förstås också lite motljusbilder (gillar stämningen i bild två):
Och till sist ett stort tack till systrarnas chaufför och goda vän som bistod oss väl med "få-Nanook-att-titta-på-fotografen-ljud-och-viftningar" (samt förstås till killen som lånat ut sin BMW):
Bröllopsfotograf Båstad // Grevie kyrka: Jannica & Thomas
Den 6 oktober gifte sig Jannica och Thomas i den nyrenoverade Grevie kyrka här på Bjäre. När jag klev upp den morgonen kunde jag knappt tro mina ögon, vilken brittsommar! Vi började fotograferingen nere vid Segeltorpsstrand, där skogen och sanddynerna passar perfekt till bröllopsbilder.
Vackra Jannica:
...och lika tjusiga Thomas:
Solen var varm och ljuset föll in från havet där vi var under en stor tall i strandskogen:
Den här bilden kommer att vara en favorit länge, jag tycker den är rörande på något sätt:
Också en favorit, färgerna och detta goa brudparet är en toppenkombination:
Några detaljer:
Från kyrkan är jag bara tvungen att visa världens gulligaste ögonblick:
Jannica skrattade och grät samtidigt efteråt (eller ja, både före, under och efter tror jag), hon var tvungen att leta upp reservnäsduken (bild nr 2):
Färden från kyrkan skedde i en gammal men MYCKET vacker och välskött Ford:
Tack Jannica och Thomas, hoppas att vi ses snart igen! Hur blev det egentligen med namnbytet sedan...?
Vackra Jannica:
...och lika tjusiga Thomas:
Solen var varm och ljuset föll in från havet där vi var under en stor tall i strandskogen:
Den här bilden kommer att vara en favorit länge, jag tycker den är rörande på något sätt:
Också en favorit, färgerna och detta goa brudparet är en toppenkombination:
Några detaljer:
Från kyrkan är jag bara tvungen att visa världens gulligaste ögonblick:
Jannica skrattade och grät samtidigt efteråt (eller ja, både före, under och efter tror jag), hon var tvungen att leta upp reservnäsduken (bild nr 2):
Färden från kyrkan skedde i en gammal men MYCKET vacker och välskött Ford:
Tack Jannica och Thomas, hoppas att vi ses snart igen! Hur blev det egentligen med namnbytet sedan...?
Världens bästa hovslagare
Idag tillbringade jag en del av förmiddagen i stallet eftersom hovslagaren Per skulle verka min häst Janna. Jag passade på att ta ett par bilder till bloggen:
Han har smitt ett speciellt stöd som han låter henne vila hovarna på, både baklänges och framlänges. På så sätt sparar han ryggen, och hästarna vänjer sig jättefort:
Per är faktiskt den person som "bär skulden" (haha) till att jag blivit bröllopsfotograf. Våren 2004 gav han sig inte förrän jag tackat ja till att fotografera sonens bröllop... hu, så nervös jag var! Jag beställde digitalutrustningen från USA eftersom det var tre månaders väntetid på samma kamera här i Sverige (Canons Mark II som precis lanserats). En vecka före bröllopet kom den. Den sommaren drev jag och min kompis Cicci en fisk- och skaldjursrestaurang, så tiden var knapp. Tim (min sambo) lärde sig kameran på dagarna, och när jag kom inramlande vid ettsnåret på natten efter stängning visade han Dethärochdethärochdethärskadukunnaidag. Och så höll det på hela veckan :-)
När lördagen kom strålade solen - det var annars den mest regniga sommaren sedan 1874 eller nåt sånt, om ni minns... Bröllopet gick av stapeln i en skogsdunge och var otroligt vackert! Till saken hör att den dagen hände något som kan ge vem som helst kalla kårar - mitt under ceremonin LÄGGER KAMERAN (den nya, fantastiska, svindyra kameran) AV! Den bara dör! Här fanns ingen tid att få en nära-döden-upplevelse utan Tim blixtrade (tror att han beamade sig dit faktiskt, så snabbt gick det) bort till bilen och hämtade reserven, min analoga Nikon. Det löste sig alltså, men vilken rysare... puh. Efter det kändes det plötsligt inte så farligt att fotografera bröllop längre, så jag tackade ja till allt. Nu är det bröllop varenda helg från april till oktober varje år och ganska många även under vintern. Jag är så glad att jag redan då lärde mig (även om det var den barska vägen gick det ju bra) att ALLTID ha en reservutrustning med mig.
Tack Per! Inte bara en suverän hovslagare utan numera också en god vän som vi uppskattar massor!
Det här är sonen Henrik, alldeles nybliven som make (och ganska nöjd kan man se):
... och Ebba:
En av mina favoriter:
Och så hela söta familjen, så gulliga tillsammans och fortfarande håller vi kontakten (roligt, om än ganska sporadiskt, eller hur Ebba?). Numera har de ännu en dotter!
Han har smitt ett speciellt stöd som han låter henne vila hovarna på, både baklänges och framlänges. På så sätt sparar han ryggen, och hästarna vänjer sig jättefort:
Per är faktiskt den person som "bär skulden" (haha) till att jag blivit bröllopsfotograf. Våren 2004 gav han sig inte förrän jag tackat ja till att fotografera sonens bröllop... hu, så nervös jag var! Jag beställde digitalutrustningen från USA eftersom det var tre månaders väntetid på samma kamera här i Sverige (Canons Mark II som precis lanserats). En vecka före bröllopet kom den. Den sommaren drev jag och min kompis Cicci en fisk- och skaldjursrestaurang, så tiden var knapp. Tim (min sambo) lärde sig kameran på dagarna, och när jag kom inramlande vid ettsnåret på natten efter stängning visade han Dethärochdethärochdethärskadukunnaidag. Och så höll det på hela veckan :-)
När lördagen kom strålade solen - det var annars den mest regniga sommaren sedan 1874 eller nåt sånt, om ni minns... Bröllopet gick av stapeln i en skogsdunge och var otroligt vackert! Till saken hör att den dagen hände något som kan ge vem som helst kalla kårar - mitt under ceremonin LÄGGER KAMERAN (den nya, fantastiska, svindyra kameran) AV! Den bara dör! Här fanns ingen tid att få en nära-döden-upplevelse utan Tim blixtrade (tror att han beamade sig dit faktiskt, så snabbt gick det) bort till bilen och hämtade reserven, min analoga Nikon. Det löste sig alltså, men vilken rysare... puh. Efter det kändes det plötsligt inte så farligt att fotografera bröllop längre, så jag tackade ja till allt. Nu är det bröllop varenda helg från april till oktober varje år och ganska många även under vintern. Jag är så glad att jag redan då lärde mig (även om det var den barska vägen gick det ju bra) att ALLTID ha en reservutrustning med mig.
Tack Per! Inte bara en suverän hovslagare utan numera också en god vän som vi uppskattar massor!
Det här är sonen Henrik, alldeles nybliven som make (och ganska nöjd kan man se):
... och Ebba:
En av mina favoriter:
Och så hela söta familjen, så gulliga tillsammans och fortfarande håller vi kontakten (roligt, om än ganska sporadiskt, eller hur Ebba?). Numera har de ännu en dotter!
Heja Heja!
450 sidvisningar igår, det var ett glädjande resultat för bloggens första officiella publiceringsdag! Jag blir jätteglad att ni är här allihop, tack! Hoppas att ni återkommer ofta.
För dig som är nybörjare på bloggläsning kan jag berätta att om du klickar på Kommentarer längst ner i inlägget kan du skriva något till mig som visas här på bloggen, så att det inte blir ensam monolog från fotografen... Även jag är nybörjare på att blogga så det är lite nervöst men faktiskt fullkomligt beroendeframkallande och jätteroligt! Jag ska göra mitt allra bästa för att det ska bli en kul blogg att följa.
Nu ska jag försöka få igång folket på supporten till webhotellet där jag har den vanliga hemsidan så att jag kan lägga in en länk till tävlingen, det har inte gått att uppdatera där sedan igår, segt, grrr.
Jag ska också kontakta supporten på blogg.se för att höra om de kan hjälpa mig att lägga in Tipsa en kompis längst ner i inläggen, så att det blir enklare!
Hej så länge!
För dig som är nybörjare på bloggläsning kan jag berätta att om du klickar på Kommentarer längst ner i inlägget kan du skriva något till mig som visas här på bloggen, så att det inte blir ensam monolog från fotografen... Även jag är nybörjare på att blogga så det är lite nervöst men faktiskt fullkomligt beroendeframkallande och jätteroligt! Jag ska göra mitt allra bästa för att det ska bli en kul blogg att följa.
Nu ska jag försöka få igång folket på supporten till webhotellet där jag har den vanliga hemsidan så att jag kan lägga in en länk till tävlingen, det har inte gått att uppdatera där sedan igår, segt, grrr.
Jag ska också kontakta supporten på blogg.se för att höra om de kan hjälpa mig att lägga in Tipsa en kompis längst ner i inläggen, så att det blir enklare!
Hej så länge!
Utmaning
Nä, nu får jag nog utmana er lite; 242 sidvisningar så här långt under dagen och inte en enda kommentar! Vad tycker du om bloggen så här långt? Vad vill du läsa om framöver? Kom igen och knappa in lite feedback till mig!
Helsingborgs Dagblad
Idag är artikeln om mig publicerad i HD/NST. För er som inte har papperstidningen kan jag berätta att den är STOR, nästan ett helt uppslag, verkligen roligt! Journalisten Pernilla Söderkvist och fotografen Jens Lennartsson har gjort ett mycket bra jobb, tycker jag. Läs artikeln och se bilder här.
* * * T ä v l i n g * * * (OBS! Tävlingen är avgjord!)
Jag har länge funderat på vad jag skulle kunna göra för att glädja någon som verkligen behöver det. Därför har jag bestämt mig för att utlysa en tävling, där priset är EN BRÖLLOPSFOTOGRAFERING SOM JAG GÖR HELT GRATIS! Alltså; ska du själv gifta dig eller känner någon som du tycker är värd ett sådant här pris är du varmt välkommen att skicka in ditt tävlingsbidrag.
The contest runs until Dec 30th. For contest rules in English, please send an email to: [email protected]
Några regler finns det:
1. Brudparet ska gifta sig under nästa år (2008), och ha bestämt datum och plats för vigseln.
2. Paret får inte redan ha en bokning eller preliminärbokning hos mig.
3. Tävlingsbidraget ska bestå av din berättelse varför just du eller dina vänner ska vinna samt en nytagen bild av paret. Skriv gärna hur paret träffades och något speciellt om er själva eller dem du nominerar så att det blir en personlig berättelse!
OBS! Viktigt tillägg! Inkludera följande för att bidraget ska vara giltigt:
a) ditt namn, ålder, adress och telefonnummer
b) OCH brudens/brudgummens namn, ålder, adress och telefonnummer om du nominerar någon annan
(denna information är endast till mig och kommer inte att läggas ut någonstans)
c) vigselplats och datum
d) din berättelse
e) bild på brudparet
Maila bidraget till [email protected] och glöm inte bifoga bilden! Skriv "Tävlingsbidrag från ..." (skriv in ditt namn) i ämnesraden.
Tävlingen pågår i tre veckor från och med idag och avslutas lördag 29 dec 2007 kl 23:59. Söndagen den 30 december kommer jag att lägga upp de tre finalisternas bidrag här på bloggen, så att NI kan rösta fram ettan! Det vinnande paret publiceras om exakt en månad, onsdagen den 9 januari 2008.
Jag utgör den enväldiga juryn för de tre finalisterna. Beslutet kan inte överklagas. Ingen vinstskatt och inga som helst köpkrav i efterhand! Vinsten förutsätter att parets datum tidigare är obokat. Juryn ansvarar inte för insända tävlingsbidrag i fall av oförutsedda händelser såsom tekniska fel, brand eller stöld av datorutrustning.
... och så vinstpaketet i detaljer:
Fotografering 1-2 timmar vid brudens förberedelser hos frisören
Porträtt med brudparet ca 1 tim
Fotografering av vigselceremoni och gratulationer på kyrktrappan
Fotografering 1-2 timmar på festen
Brudparet kommer att få bilderna i färg högupplösta på DVD (minst 150 st), samt ett 12-bilders svart album (Felicia från Lundeby, bildstorlek 13x18 cm). I vinsten ingår också en förstoring i storleken 30x45 cm samt fritt antal kopior (9x13 cm) till tackkort.
Om du är den som nominerar vinnaren, får du också ett pris! Läs mer här.
Nu ser jag fram emot era bidrag!
* * * * * * * * * * * O B S - T Ä V L I N G E N Ä R A V G J O R D ! * * * * * * * * * * *
Bröllopsfotograf Helsingborg // Arild (katolska kapellet): Lina & Riccardo
I helgen har jag skickat iväg den sista delen av Lina och Riccardos beställning, från deras bröllop den 22 september. Paret Franzini är underbara och varma människor och jag är jätteglad att jag lärt känna dem. Riccardo kommer från en by nära Como-sjön i Italien, och de letade länge innan de hittade rätt ställe för just dem att gifta sig; katolska kapellet i Arild. Kapellet ligger inbäddat i grönska högt uppe på en kulle med milsvid utsikt över Skälderviken, och byggdes på 1920-talet av konstnärinnan Gisela Trapp. Fasaden är en mindre kopia av Arilds kapell som ligger nere i byn och har fantastiska väggmålningar av just Gisela Trapp, som illustrerat legenden om Arild. Det katolska kapellet är nog det minsta jag har varit i men med god hjälp av vaktmästaren Sverker Johansson som förberedde allt, fick alla Lina & Riccardos gäster sittplats och härlig stämning blev det!
Lina och hennes pappa anländer till kapellet:
De första sekunderna vid altaret:
Ceremonin utfördes av en präst från katolska församlingen i Helsingborg:
Brudparet strålar av lycka och Riccardo är verkligen en tvättäkta italienare, jag älskar den här gesten!
Klippt ur en italiensk film?
Lina visar ringen:
En av mina favoriter, Lina och Riccardo på väg mot brudskålen (fransk champagne "direktimporterad" av Riccardos mamma!):
Kapellvaktmästaren Sverker som är en guldgruva när det gäller både historien om Arilds kapell och i stort sett alla praktiska lösningar gällande bröllop i kapellet, ville visa oss en plats för fotograferingen. Den heter egentligen Snoga-lien (uttalas på skånska liksom i två ord och betoning på o:et och i:et) men Sverker är så förtjust i området att han kallar det Snogalien (ett ord, med betoning på a:et). Man kan inte annat än hålla med, det är som hämtat ur en saga!
Härligt motljus i den sena septembereftermiddagen:
Bröllopsfesten hölls på Sofiero slott, så vi åkte dit för att fotografera i de vackra trädgårdarna också. Linas mycket välgjorda och vackra frisyr:
De här två bilderna är mina absoluta favoriter, Lina och Riccardo är otroligt söta ihop och man inte annat än gilla dem. Tack gulliga ni för ett roligt uppdrag!
Lina och hennes pappa anländer till kapellet:
De första sekunderna vid altaret:
Ceremonin utfördes av en präst från katolska församlingen i Helsingborg:
Brudparet strålar av lycka och Riccardo är verkligen en tvättäkta italienare, jag älskar den här gesten!
Klippt ur en italiensk film?
Lina visar ringen:
En av mina favoriter, Lina och Riccardo på väg mot brudskålen (fransk champagne "direktimporterad" av Riccardos mamma!):
Kapellvaktmästaren Sverker som är en guldgruva när det gäller både historien om Arilds kapell och i stort sett alla praktiska lösningar gällande bröllop i kapellet, ville visa oss en plats för fotograferingen. Den heter egentligen Snoga-lien (uttalas på skånska liksom i två ord och betoning på o:et och i:et) men Sverker är så förtjust i området att han kallar det Snogalien (ett ord, med betoning på a:et). Man kan inte annat än hålla med, det är som hämtat ur en saga!
Härligt motljus i den sena septembereftermiddagen:
Bröllopsfesten hölls på Sofiero slott, så vi åkte dit för att fotografera i de vackra trädgårdarna också. Linas mycket välgjorda och vackra frisyr:
De här två bilderna är mina absoluta favoriter, Lina och Riccardo är otroligt söta ihop och man inte annat än gilla dem. Tack gulliga ni för ett roligt uppdrag!
Kickoff
Idag har vi spenderat hela dagen på proppfulla Väla köpcentrum, och helt oväntat lyckats hitta finfina julklappar till precis alla vänner och släktingar på en enda dag!
I morgon söndag den 9 december kommer jag officiellt att kicka igång bloggen genom att utlysa en tävling! Jag sitter nu och justerar de sista detaljerna, och jag ser redan fram emot det så mycket att jag knappt kan vänta med att lägga upp den. Bara nååågra timmar till... :-)
I morgon söndag den 9 december kommer jag officiellt att kicka igång bloggen genom att utlysa en tävling! Jag sitter nu och justerar de sista detaljerna, och jag ser redan fram emot det så mycket att jag knappt kan vänta med att lägga upp den. Bara nååågra timmar till... :-)
Familjen Erson
Första gången jag träffade Anneli och Tobbe var för två år sedan, inför deras bröllop. De gifte sig på nyårsafton 2005 i Härslövs kyrka. Det var en riktig vinterdag, jättekallt och snö, men solen var faktiskt framme ett par gånger! Anneli och Tobbe var tappra trots kylan och stod fast vid sin plan att fotografera utomhus. Efter vigselceremonin blev det fackeltåg mot festlokalen (ni kan se på Tobbe på den nedre bilden att det var ganska många minusgrader).
För några veckor sen träffades vi igen på familjens lilla hästgård för att fotografera son nr två, Emil 8 månader. Han är en skön liten kille med nära till skratt:
Precis innan jag klev in genom dörren, slog äldste sonen Ludvig hakan i sänggaveln. Han kom tillbaka väl omplåstrad från vårdcentralen så vi tog några bilder på honom också:
De söta bröderna är goda vänner...
... även om det nog inte alltid är helt lätt att vara storebror:
Min favoritbild är nog ändå den här med familjen i fullt kaos, alla stretar åt olika håll när vi försöker koordinera ett familjeporträtt och Anneli bara skrattar!
Att få följa en familj genom livet är en ynnest i mitt yrke, och något av det roligaste - jag blir lika glad varje gång. Tack Anneli & Tobbe för den här gången, vi ses igen!
För några veckor sen träffades vi igen på familjens lilla hästgård för att fotografera son nr två, Emil 8 månader. Han är en skön liten kille med nära till skratt:
Precis innan jag klev in genom dörren, slog äldste sonen Ludvig hakan i sänggaveln. Han kom tillbaka väl omplåstrad från vårdcentralen så vi tog några bilder på honom också:
De söta bröderna är goda vänner...
... även om det nog inte alltid är helt lätt att vara storebror:
Min favoritbild är nog ändå den här med familjen i fullt kaos, alla stretar åt olika håll när vi försöker koordinera ett familjeporträtt och Anneli bara skrattar!
Att få följa en familj genom livet är en ynnest i mitt yrke, och något av det roligaste - jag blir lika glad varje gång. Tack Anneli & Tobbe för den här gången, vi ses igen!
Spännande del 2
I går eftermiddag var duktiga fotografen från HD här, Jens Lennartsson, för ta porträtt till Pernillas artikel. Det var faktiskt roligt att vara på andra sidan kameran som omväxling och ska som sagt bli skoj att se vad de hittar på med mig!
Jullan, 5 veckor
1982 träffade jag Nina på ett ridläger och sedan dess har vi varit bästa kompisar. Den 10 september födde hon sin och Stoffes dotter Julia, och fem veckor senare fotograferade vi.
Först var Julia lite trött men piggnade snart till och modellade en lång stund:
Sötunge:
Overallen Julia fick i femveckorspresent var liiite stor men hon verkar gilla den:
Det är hårt arbete att vara modell :-)
Spännande!
Idag har trevliga Pernilla Söderkvist från båstadredaktionen på Nordvästra Skånes Tidningar/Helsingborgs Dagblad varit här och intervjuat mig som "bjärebo". Pernilla är en mycket skicklig reporter och det blev en rolig stund med många skratt, det blir spännande att läsa porträttet när det är färdigt.
Jag lägger upp länken till artikeln här när den publicerats, och ni som har HD/NST kan hålla utkik i tidningen den närmaste veckan!
Jag lägger upp länken till artikeln här när den publicerats, och ni som har HD/NST kan hålla utkik i tidningen den närmaste veckan!
Busar x 4
En riktigt grå dag i november fotograferade jag familjen Lång & Eriksson i Killebäckstorp för ett julkort - och vilka färger det blev! I den här familjen är det inte bara shettisen Busen som är en spjuver, glimten i ögat har de allihop...
Rebecka och Busen myser:
Härliga Rebecka i pappas keps:
Hela familjen, bildpose bestämd av Rebecka som är mycket stolt över sina föräldrar:
Tack gulliga ni för ett roligt uppdrag och för att jag får använda era bilder i bloggpremiären!
Rebecka och Busen myser:
Härliga Rebecka i pappas keps:
Hela familjen, bildpose bestämd av Rebecka som är mycket stolt över sina föräldrar:
Tack gulliga ni för ett roligt uppdrag och för att jag får använda era bilder i bloggpremiären!
Sprillans!
Välkommen till sprillans nya Mettes fotoblogg! Det ska bli så roligt att kunna visa er fler bilder än vad som annars får plats på hemsidan (www.mettesfoto.se). Jag ser verkligen fram emot att berätta om mina uppdrag och alla härliga personligheter jag får träffa när jag jobbar. Väldigt spännande blir det förstås också att höra vad ni tycker om bloggen, bilderna och vad ni har för idéer om vad ni vill se här!
Vi ses! /Mette
(Den vanligtvis ganska motvilligt
förevigade fotografen har här fastnat
på bild under ett bröllopsuppdrag i
Köpenhamn, foto: Tim Klint)
Vi ses! /Mette
(Den vanligtvis ganska motvilligt
förevigade fotografen har här fastnat
på bild under ett bröllopsuppdrag i
Köpenhamn, foto: Tim Klint)