Fotograf Mette Ottosson, Båstad

Nu drar det igång på allvar och de närmaste tre veckorna före jul är som alltid de mest arbetsfyllda på hela året. Autosvaret är igång på mailen så att ni vet att jag tagit emot era mail, och jag svarar alla i tur och ordning. Den här veckan ska de sista sorteringarna göras så att jag kan redigera och beställa allt nästa vecka, och leverera före jul.

I ett svagt ögonblick uppfann jag ju Mettes julkalender också... hehe. Så det blir premiär i morgon. Erbjudanden, tips & kanske en och annan utlottning, har jag tänkt. Håll utkik! En del blir snabbhetstävlingar :-)

Strax ska jag sätta igång att sortera två malmöfamiljers bilder med urgulliga ungar och dito föräldrar, det blir roligt.

Jag har hört att bildlösa inlägg är tråkiga men tjoflöjt med det, nu ska här sorteras!

Vid det här laget känner ni Maria och hennes dotter, Rebecka finns på bild i bloggheadern med ponnyn Busen, och de har varit med flera gånger tidigare på bloggen (tex deras blåsiga julkortsbilder från stranden förra året här).

För ett tag sedan skulle Maria på fest och då var hon hos mig och fixade till sig innan, och så tog vi bilder vid min favoritvägg på Bjäre.

Maria är en sån där tjej som killar faller som käglor för (fast hon tror mig inte när jag säger det) - på en av våra fester blev alla singelkillar helt betagna och förälskade och pratar fortfarande om henne :-) Det förtjänar hon verkligen, hon är världens goaste tjej, en underbar vän och en livskämpe av stora mått. Dessutom en himla bra mamma!

Kägeltrill, kägeltrill...:











Denna gillar jag, mitt i en rörelse:





Rebecka var också med...





...och lärde sig lägga armarna i kors på fotografens önskan:





Så söt & go!








Och ganska mycket fniss och skratt på slutet!





Visst är de gulliga? Skriv gärna något till dem i Kommentarer!

PS. Tack, Helene, för lånet av väggen igen:-)

Hahahahahahahahaa! Det roligaste jag sett på länge:

Flughumor


(tack Eva för tipset)

Den 30 maj var det overkligt vackert väder och, som det ofta är i Karlskrona, blåsigt så håret stod på ända. Vädret är generellt ganska svårt att jobba emot, hehe... så då får man utnyttja det till sin fördel istället.

På Stumholmen mötte jag Malin och Tobbe för att fotografera porträtt före vigseln. Vi hade inte kunnat träffas i förväg utan gått igenom bröllopet per telefon - och de var ännu härligare i verkligheten så det gick som en dans. Ibland känner man en aura av gemenskap som liksom strålar ut runt ett brudpar, och den här familjen är verkligen sådan - supertajt! Dessutom är Malin och Tobbe ett mycket stiligt par tillsammans (plus att jag är lite svag för uniform på bild, att vara från flottans historiska & vackra Karlskrona ger nog den effekten).

Vi började utomhus, där vinden for friskt omkring oss och min assistent Ellen hade fullt sjå att hålla rätt på allt! Rätt tjusigt med effekten i Malins klänning och i flaggspelet, eller hur:














När deras döttrar, tvillingarna Livia och Åsa kom, fortsatte vi inne i Marinmuseums galjonssal (känner du igen den? Favorit från tidigare, se fler bilder här):





Och när fotografen får chansen till sådan takhöjd, testas nya vinklar, till flickornas glädje som fick leka och dansa i sina fina klänningar:





Tror att även mamma och pappa var förtjusta i idén, de pussades gärna och länge utan minsta protest:





Vigsel i finaste kyrkan jag vet, Amiralitetskyrkan (fler bilder från tidigare bröllop i kyrkan kan du se här, och ett till från i år kommer här på bloggen sedan):








En mycket skicklig solist:





Precis i slutet av ceremonin innan uttåget, hände en sån där härlig sak som gör fotografen lycklig (och kanske lite hoppfull om högre, goda makters närvaro trots allt, tänker den annars ganska o-religiösa Mette) - solen bestämde sig för att skina in i kyrkan, i en väldigt koncentrerad ljusstråle rakt på Malin framme vid altaret:





(det kan också bero på en skicklig kyrkoarkitekt men är ju inte på långa vägar en lika spännande tanke)


Det lyckliga (och något omtumlade, tror jag) brudparet:





Älskar alla ingredienser i den här bilden:





Några "fin-uppställda" gruppbilder hinns sällan med på bröllopen, däremot gärna halvspontana, goa, lite fulla-i-skratt-gruppbilder.Ljuset stämmer sällan med platsen där alla får rum, det är skugga här och sol där, oftast är det någon som hamnar bakom och inte syns, och alltid är det någon som tittar åt ett annat håll vad man än ropar eller gör. Då får fotografen lirka och jämka lite - men huvudsaken brukar vara känslan, att alla är där, och minnet av dagen!





Härliga Malin, Tobbe och familjen - tack för den roliga dagen! Hoppas att vi ses igen!


Vilken bild blir din favorit? Skriv gärna i Kommentarer!

Idag lyssnar jag om och om igen på norska Madrugadas Lift me, en duett med Ane Brun. Jädrans skön låt.

Du hittar den här på Spotify och videon här på You Tube.

Sedan minst en hel evighet har jag planerat en form av nyhetsbrev, ni kanske minns att jag skrev en hel del om det för nåt år sedan. Förutom det är det tänkt att bli ny hemsida, ny blogg, Mettes fotokurs på distans och en del annat smått och gott som ska klaras av under de första månaderna av 2010.

Kanske har ni tappat hoppet och tron att det någonsin blir av (jag känner mig själv som Mette & vargen) men min avsikt är att det verkligen ska finnas tid så att det blir av, och jag tänker inte bli sjuk den här vintern. Basta.

På det får ni en bild på upprustningstemat, från Gran Canaria. Utanför den gamla övergivna flaskfabriken (dit vi ville flytta genast) långt upp i bergen stod den här godingen:





Tim skulle få god träning i bilmekande i alla fall. Jag kan tänka mig att putsa den lite när den är klar sen, och brumma ner till havet för en god middag med havsutsikt.

Hälsningar Kvällsdrömmerskan

I år blir det premiär för Mettes julkalender.

Det betyder att de dagarna får ni extra bra erbjudanden här på bloggen! Ska bara fundera lite till - men det kan jag ju eftersom 1 december är några dagar bort.

Det blir kanske inte varje dag, och den kommer bara att sträcka sig till fram till dryga mitten av månaden eftersom jag har semester från den 19 december... men lite kul-kul ska vi nog kunna hitta på.

Skriv gärna i Kommentarer om ni har några extra roliga idéer eller önskemål för julkalendern!

Emma och jag träffas alldeles för sällan och det är mitt fel eftersom jag jobbar jämt. Ibland lyckas vi i alla fall träffas med både Emmas barn, min kamera och så fika på samma gång, det är härligt!

Det senaste fotoresultatet kommer här, från i våras. Kallt som attan men alltid lika glada, Hedda (som låg i magen här) och Emma:





... och att cymbal-träna på mamma var Hugos favoritsysselsättning just den här dagen:





Vi gick in. Det bästa med Emma och hennes familj för mig som fotograf, är att jag gärna får följa deras vardagsliv. Och att de har ett så färgglatt hem!





Hugo bolltränar...











...och hopptränar i sängen:





Och Hedda sportar lite hon också:





Upptäckten av en navel:





och en tå...





Goding!





Emma, vi måste ses snart. Jag vill, jag vill! Kram till er alla.

Bästa läsare.

Jag vet att ni vet att jag har jobb upp över öronen just nu, men tänk om jag kunde hinna tacka alla personligen för era kommentarer här på bloggen! Det hade jag gillat. Istället önskar jag att jag kunde klona mig, cyberflyga runt till alla som skriver så fina, snälla, upplyftande och iblandnästanhybrisframkallande ord om mina bilder, och säga:

Grattis Jossie, du vann albumet!

Jag har lottat fram vinnaren, men tycker verkligen att Jossies tuffa mamma är väl värd vinsten:

Min mamma är verkligen en stark människa. Hon har 10 barn (9 med samma man, min pappa, och sen ett barn med en annan man.) Hon blev ensamstående med alla barn endast som 37- åring, då både min pappa och hennes nya man båda gått bort av hjärtinfarkter.. :/
Mamma har alltid(!) satt oss barn i första hand, och lärt oss att älska varandra, utan en massa materiella ting. Det är något jag även vill lära mina framtida barn. Att ha en sån gemenskap vi har är underbart!

Hoppas ni får mycket nöje av albumet!

/Mette

I morgon förmiddag är det sista inlämning till firartävlingen från förra fredagen (klicka på länken för att läsa hur du tävlar), allra senast kl 10.16 den 20 nov -09 ska ditt bidrag vara inne. Jag är inte inne själv just då men publicerar vinnaren senare på eftermiddagen.

Klicka på bilden för att se den större.

Lycka till!

Om 68 inlägg har jag skrivit 1000 st!

Hälsningar statistik-freaket

Idag har jag fotograferat ett litet, jättehärligt bröllop i Skummeslövs kyrka. Brudens klänning var en av de vackraste jag sett, och ovanlig. Färgerna och detaljerna passade henne perfekt. Jag har inte hunnit fråga dem ännu om de vill vara med på bloggen, men hoppas att den här bilden är en ok tjuvkik :-)




Jag gillar veckodagsbröllop. De blir som en guldkant på hela veckan, även för mig.

Jo, henne hade jag glömt men nu har hon släppt en ny singel, Anouk. Jag tycker hon är lite cool faktiskt, blodsmink, tuttfläng (hehe) och 90-talsvideo till trots.

Här är låten:


Woman (Spotify) eller här på You Tube.

Det är fasen kolmörkt ute och klockan är inte mer än tre. Hörde att november har i snitt 38 soltimmar men... då ska nog 37,5 soltimme komma snart, för jag har inte märkt av dem i alla fall.

Internet funkar igen, härligt. Har just redigerat färdigt herr & fru Kron-Forslings 110 st bilder och håller på att ladda upp dem till servern för beställning.

Så här fina var de när de gift sig och det skålades på Hovs hallar:




Härliga sommarljus - fotografen längtar efter långa dagar med sol!

Min dator och internet vill inte funka idag så medan jag väntar på att det ska laga sig lånar jag snabbt en annan för att tala om detta.

I lördags fotograferade jag det vinnande brudparet, och det var ännu finare och ännu mer rörande än man kunde föreställa sig. Alla var världens gulligaste, från morgon till kväll.

En liten tjuvkik kommer här, hela bröllopet bloggar jag så småningom.

Jag kunde inte låta bli. Ni måste testa själva!

Så känns det alltså att vara Hollywoodstjärna, fredspristagare eller kanske ny president på Salomonhög... och synas på varenda billboard världen över. Hehe. Rätt ovanlig känsla faktiskt, men definitivt skön.

Tack Magnus för tipset, och tack förstås till Radiotjänst för möjligheten att krossa jantelagen en helt vanlig tisdagförmiddag.

Klicka här.

Måndagens låttips blir Anna Ternheims nya "Make it on my own" som du kan lyssna på här på hennes MySpace eller här på Spotify.

Gött. Höj volymen!

Just precis nu för 39 år sedan var jag en riktig färsking, sisådär tre timmar gammal ungefär... Min lilla mamma hallucinerade friskt och såg solen skina och hörde fåglar kvittra, gulligt va? Hon är är en riktigt bra mamma och det måste vi fira med mamma-tema-tävling!



Så här tävlar du:

Skriv i Kommentarer varför din mamma är så bra! Du kan motivera det precis hur du vill (feel free to create and experiment!), men tänk på att det inte ska bli för långt, tack :-). Kom ihåg att skriva din mailadress (visas bara för mig) så att jag kan kontakta dig om du vinner.

Tävlingen avslutas nästa fredag (20 nov -09) kl 10.16 som är klockslaget då jag föddes, idag fast för en hel evighet sen.

Jag kommer att lotta ut vinsten, och det är ett supersött litet blått Vineyard-album med plats för 12 st bilder i storlek 10x15 cm, plus en framsidesbild (värde ca 300 kr):





Sätt in dina favoritbilder på dig själv, familjen eller på dig och din mamma tillsammans, och ge det till henne i julklapp!

Har du ingen mamma längre, kan du tävla ändå och ge albumet till någon annan: kanske en mormor, farmor, fostermor, extramamma eller någon annans mamma som du tycker gör ett bra mammajobb.

Vidarebefodra gärna tävlingen till alla du vet som gillar sina morsor :-)


Lycka till & trevlig helg!

Bästa hälsningar Mette, 39 år och tre timmar ung

PS. Tipsar du om tävlingen på din blogg och länkar hit, får du en extra lott. Skriv i så fall det i ditt tävlingsbidrag! Du kan använda bilden från detta inlägget.

Nä, ingen ny form av influensa inte... bara väldigt stor längtan efter vovve igen! Orsaken heter Buster, är en härlig korsning av allt möjligt (minns bara Schäfer, Golden, Grand Danois och minst ett par till) och helt oemotståndlig. Tim blev likadan som jag när han såg bilderna.

Tyvärr har Buster redan en himla trevlig matte & husse (och två sprillans nya lill-mattar), annars hade jag stoppat in honom i bilen och tagit med honom hem. Han var inte bara söt utan dessutom väldigt väluppfostrad. Så, A & F - skulle ni tröttna på honom vet ni vem ni kan ringa :-)





(kanske var det för att jag längtar efter hund som jag vaknade med ett ryck i morse av att jag trodde en främling stod i rummet och pratade? Huamej!!! Buster hade bitit honom i rumpan, schwopp bara. Fast det hade väl räckt att visa sig med ett mäktigt skall, som Miranda & Arnold på sin tid. WWWWOFF WWWWOFF liksom.

Tur att vi får låna Ola & Maddes söta Selma ibland. Dags snart tycker jag!)

Vi for till Göteborg och på vägen stannade vi i Kungsbacka och provkörde vår nya ögonsten, en Fiat Bravo. Vår Jeep har lagt av och vi vill ha en ny, bränslesnål goding och den går dessutom som ett litet skott. Vi föll som furor. Kanske får vi lära oss italienska nu då, så att vi kan prata med den ordentligt.

Interiör:




Exteriör (fast vår är svart med speciallack):




(bilder från Fiats hemsida)


Vi tycker väldigt mycket om den och längtar tills vi hämtar den på fredag.

I lördags såg vi Cirque de Soleils föreställning Saltimbanco på Scandinavium (efter en otroligt god och SKITSTARK middag på turkiska Tara's!). Cirkusen var jättehäftig men synd att man inte fick fotografera. Vi bodde hos kompisarna Katarina & Martin i deras nya hus som var väldigt mysigt, de skämde bort oss storligen och vi hade helt enkelt en perfekt helg.

...för idag fick jag träffa supertrevliga och "multi-talented" Eva Kronfält som vann Pick-Mette's-brain-tävlingen vid 100,000-jubileet!

Eva är (få se om jag kommer ihåg rätt) bibliotekarie, webbutvecklare och fotograf. Ingen dum kombination, kan jag gissa, när man är egenföretagare. Dessutom otrolig kunnig, jag tror jag fick minst lika många tips av henne som hon fick av mig...

Det är väldigt roligt att träffa sina "bloggkompisar" även i verkligheten, och jag har på känn att Eva och jag kommer att ses fler gånger.

Kolla in hennes fina bilder här!


PS. Nu är bloggen redan uppe i 113 066 besök, så det kanske går ännu fortare till tvåhundra tusen? Jag längtar redan efter att fira igen.

I USA är det enormt populärt med Trash the Dress, fotografering en tid efter bröllopet med endast bruden eller båda, i bröllopskläder. Där finns exempel på hur de sätter eld på klänningen, eller helt och hållet förstör den på annat sätt. Nu behöver man kanske inte vara SÅ dramatisk (även om det låter rätt coolt) utan istället kan man ju slänga dem i vattnet eller så. Faktum är att min dröm sedan jag började fotografera bröllop har varit att få plåta ett brudpar som springer i full karriär ut på en brygga och hoppar i vattnet!

Nu har jag önskat mig det så länge att jag börjat tappa tron att någonsin hitta ett tillräckligt galet par, villiga att gå med på mina helknasiga önskemål - men Annelie & Johan var inte sena att nappa på idén. Ni kan tro att jag blev glad!

Själva hoppet fick vi ju spara till sist, för att de stackarna inte skulle frysa ihjäl och vara dyblöta under hela fotograferingen. Vi började istället i området runt hamnen i Båstad.

Jag kallar det Klänning på vift.


Alla som varit i Båstad känner nog igen Planket, men aldrig tidigare har jag tänkt på vilken bra färg det har:














Och strax bredvid finns en annan favoritvägg som ger en helt annan känsla:





Här vill jag bara säga Åhååh, så söta de är...två favoriter:








Möjligheterna till bilder blir så många fler när man inte behöver bekymra sig över om klänningen blir smutsig... fast å andra sidan får man hålla ögonen öppna efter blixtcyklister som kompisen Ed som for förbi i ilfart med ett glatt och förvånat HEJ när han fick syn på det här:








Den här cementcirkeln hade vi mycket roligt med:











Efter att ha testat hopptemperaturen (det var den 9 september)...





...konstaterade vi att det var iskallt, och begav oss mot Hopp-stället med stort H. Jag kan direkt tala om att det inte var lätt att hitta ett ställe som funkade, överhuvudtaget. På önskelistan stod en lååång träbrygga med strand skog bakom, solen i rätt riktning mot bryggan, en vattennivå som funkar både för brudparet att hoppa i utan livsfara och för fotografen att stå i utan kamerafara, och så förstås gärna sisådär 25 grader i vattnet. HA!

Nåja, efter mycket letande hittade vi det bästa som fanns till buds (och är det någon som kan tipsa om annat så maila gärna!) - en kort och tjock stenbrygga med lagom högt vatten och så fick jag stå på piren mittemot med teleobjektivet istället. Nu var ju det rätt skönt ändå... eftersom jag slapp iskylan.

Min fantastiska vän Cicci korttidsanställdes som Provhoppare - ingen dålig titel. Arbetsuppgifterna vet jag förstås inte om hennes skyddsombud hade gillat. Testa hopplängd och vattendjup i 14-gradigt hav med vassa stenblock överallt? Ni ser själva hur kul hon tyckte det var (observera hur långt från kanten hon lagt handduken....hehe).

Hjältinnan Cicci:








(och om ni inte hör av mig mer beror det på att Cicci mördat mig för att jag publicerade de här bilderna :-))


Efter några provförsök hade vi mätt ut var och ungefär hur snabbt, högt och långt Annelie och Johan skulle satsa på att hoppa för att landa säkert och för att jag skulle kunna fokusera rätt. Snacka om att jag var koncentrerad - här var det ju ett försök som gällde! Här kommer de, glada i hågen:





...och på det femte smäller det!!!











Detärintekalltdetärintekalltdetärintekallt...





Jag skrattade så jag tjöt och hade fullt sjå bara att få ordning på kameran, och när de väl kommit upp en bit var brudparet också "rätt" nöjda :-D





Faktiskt så nöjda att de gärna hoppade igen! Nu satsade de till hundra procent så här kommer hela serien - kolla in stilen och minerna, obetalbara:

















Efter det hade kylan nog fördelat sig i kroppen för vi fortsatte i vattnet - vilka hjältar... Annelie önskade sig en flytbild:





Och så avslutade vi i bästa Blå Lagunen-stil:











Här är ett extraextrastort tack på sin plats. Annelie och Johan, ingen kunde gjort detta bättre än ni! Fantastiska är ni, och jag är verkligen glad och tacksam för att ni utan tvekan ställde upp för att ta dessa bilder och riskera livhanken :-)


Vilken bild blir din favorit? Skriv gärna i Kommentarer!


PS. Boka din Klänning-på-vift-fotografering hos mig via mail på [email protected], pris från 2350 kr.

Som jag redan berättat hade jag två bröllop den 23 maj i år. Annelie och Johan gifte sig i Tylösands kapell den där stekheta majdagen, solen gassade från en blå himmel, grönskan var sådär grön den bara är i maj och mer somrigt kan det liksom inte bli.

Vi tog porträttbilderna före vigseln och hade bestämt att börja i rhododendronparken. Det var behagligt att komma in i skuggan...





...men någon tyst och lugn första stund blev det inte - däremot fniss, fnitter och hjärtliga gapskratt! Någon nämnde något om att Johan hoppat med massajer...? Tränat måste han ha gjort i alla fall:





Efter att de hoppat av sig lite (jodå, Annelie hoppar nästan lika högt!) blev det lugnare. De är så himla tajta att de nästan känns som en person. Man kan liksom inte lära känna Annelie utan att också få lära känna Johan och tvärtom - vilket är perfekt. Ett sådant samspel gör fotografen glad!








Ungefär här kom tre tonårskillar med kamera fram och fotograferade Annelie, och berömde Johan för det goda kapet han gjort. Jag håller med:











Och utan tvekan har Annelie gjort motsvarande lyckade fångst :-)








Ni ser ju hur bra de passar ihop...








Jag älskar klockor och blir överlycklig när brudgummen har en jag får fotografera! Så jäkla (förlåt) snyggt.





Under vigseln grät fotografen... det händer då och då, och oftare och oftare tycker jag (håller kanske på att bli en sentimental tant?). Först gick det ok...








...men sen var det dags för solo och då lägger Annelie huvudet mot Johan i en så otroligt öm gest - och då var det totalt tvärkört. Jag försvarar mig med att det inte bara var jag som grät, det snyftades friskt i kapellet :-)





Finbilen var framkörd och brudparet vinkade hej då...








...men det är inte det sista ni ser av dem här på bloggen. Fortsättning följer!

Innan dess vill jag verkligen tacka Annelie och Johan för deras sköna tillmötesgående sätt, och deras vilja att göra något extra för bra bilder. Eller ganska mycket extra :-)

Hej så länge!

Redigerar just nu de här sötnosarna och om inget oförutsett inträffar är de next up på bloggen. I två versioner.




Hej så länge!

Hej igen!

Fick veta att det just nu är minst fyra veckors leveranstid på albumen så har du tänkt beställa klappar kan det vara idé att göra det direkt!

Klicka på bilderna för att se dem större, och på namnet för att komma till album-inläggen:


Noci:




Newbury:




Jag lägger en order ikväll, inför julen. Det kan gå senare också, men då vågar jag inte lova att det blir leverans före jul.

Maila mig på [email protected] för aktuella albumpriser!

Måste tipsa om lite sköna foto/bild/designbloggar jag följt ett tag eller hittat på senare tid. Man kanske får ge dem lite tid att fastna, men de har ett väldigt skönt och befriande eget bildspråk.

Liten gubbe

Bokkei

December 23

Oh Joy!

och så en amerikansk bröllopsfotograf jag följt ett halvår men nog inte tipsat om, Ben Chrisman.

Lördagen den 23 maj hade jag två bröllopsbokningar, varav den ena i Torekov med Jannica och Calle. De hade bokat ett entimmespaket med porträtt, och vi bestämde att mötas vid kyrkan för vidare färd mot fotoplatsen. Precis när jag kom runt hörnet såg jag hur en av deras gäster sabrerade champagnen med en sabel - synd att jag inte kom någon minut tidigare och fick med det på bild! Snyggt :-)

Men snyggast var förstås brudparet...





Så snart de var färdiga med kramandet utanför kyrkan, körde vi vidare ut till Dagshög för att fotografera porträtten. Vidunderlig utsikt över havet den sena eftermiddagen, med Kullaberg i diset på andra sidan. Jag är så glad att jag bor på Bjäre!











Det gamla fortet (eller vad torekovsborna nu kallar det) blir en cool bakgrund. Jannica är rena rama filmstjärnan på en av mina favoritbilder:








Calle skulle också göra sig rätt bra i en 40-talsfilm, eller hur?








Efter den öppna miljön ute vid havsranden förflyttade vi oss in i skuggan för närbilderna. Hittade mitt favoritljus där reflexerna från solen där ute bara glänser i ögonen på dem:








Till sist ännu en favorit, en härligt mjuk bukett-ring-puss-bild med färger man knappt tror är på riktigt:





Tack J & C för den härliga kvällen vid havet!

Vilken bild gillar du bäst? Skriv gärna i Kommentarer!

• Album och boxar är beställningsvara, leveranstid 2-10 veckor men jag har ibland enstaka exemplar hemma så då kan det gå snabbare.

• Vänligen observera att färgerna kan skifta en aning i verkligheten mot hur de visas på just din skärm.

• Alla album och boxar kan du även köpa separat av mig och sätta in bilderna själv (tex om det var längesen jag fotograferade er, eller om ni fotograferat er hos någon annan fotograf).

• Album och boxar är beställningsvara, leveranstid 2-10 veckor men jag har ibland enstaka exemplar hemma så då kan det gå snabbare.

• Vänligen observera att färgerna kan skifta en aning i verkligheten mot hur de visas på just din skärm.

• Alla album och boxar kan du även köpa separat av mig och sätta in bilderna själv (tex om det var längesen jag fotograferade er, eller om ni fotograferat er hos någon annan fotograf).

200 bilder klara från herr & fru Sjölunds bröllop! Det tog sin rundliga tid men har varit väldigt roligt. Nu laddar jag upp dem på servern för vidare transport till huvudstaden via länk senare idag.

November är en sprängfylld månad hos fotografen - nu ska allt sorteras-skickas ut-väljas-redigeras-beställas och levereras före jul. Dessutom är det snart fullbokat på lördagarna nästa sommar, och idag första preliminärbokningen för 2011. Heja Mia :-)

Jag siktar på en mycket effektiv arbetsvecka - hoppas ni också får en finfin!

/M