Till Anton och alla andra goa ongar
Att få ett TACK (för fotograferingen) av den här killen, gick rakt in i hjärtat på mig. Mitt uppdrag som barnfotograf är först och främst att få den timmen vi har tillsammans att bli så rolig som det bara går. Alla små människor och deras familjer möter mig med olika förutsättningar, och det är de som får bestämma takten.
Just Anton och jag hade inte träffats förut. När han först klev ur bilen var han lite blyg och nog inte heeelt säker på om det verkligen skulle bli så himla jättekul att bli fotograferad, men han och resten av hans urgulliga familj (fler bilder kommer) gjorde ett kanonjobb och vi hade superroligt! Så nu förstår ni: hans tack blev väldigt betydelsefullt. Och jag har fått ännu en liten vän som sitter i mitt hjärta. Där finns också Antons lillebror, och alla andra barn jag fotograferar - med sina leenden och skratt (och sina illvrål, tårar och hyss, höhö), sina allvarsamheter och funderingar, sina små blöta (och ibland grönsnoriga) pussar och spontana kramar - och alla hjältar till mammor och pappor som gör ett suveränt bra jobb som föräldrar.
Så, idag får den här killen hjälpa mig med en viktig grej jag vill säga. Till Anton med familj och alla andra goa ongar och familjer jag får träffa: ni är fantastiska! Tack för att jag får lära känna er. Ni gör mitt liv rikare. ♥
Kommentarer
