När orden inte räcker till
Men kanske hade jag sedan kommit att tänka på alla brevvänner jag hade när jag var barn. En blogg är långt mer en envägskommunikation än en Pen Pal på andra sidan jorden var 1982, men en omtanke, ett varmt ord och en personlig rad betyder så himla mycket i min situation just nu.
Det spelar ingen roll om vi känner varandra väl, i verkligheten eller enbart här via bloggen, om du skrivit ofta eller om det är första gången du kommenterar här hos mig - det betyder ändå mycket för mig.
From the bottom of my heart: thank you.
Internet är fantastiskt! Eftersom det ju består av människor.
Tänker på dig. Det är sjutton år sedan min mamma gick bort och jag känner fortfarande av det blåsiga tomrummet. Men jag känner också av hennes närvaro i mitt hjärta.
Du är så go!
Tänker ofta på dig och undrar hur du har det!
Att förlora någon gör ont. Skulle vilja skriva dig så många kloka ord men du är inte i stånd att ta till dig något ändå så jag vill bara skicka en tröstekram.
//Lotta
Jag håller med, alla former av kontakt med andra människor är berikande. Kramar till dig!
Stor kram! <3
Ja visst blir man förvånad över den kärlek man får här på internet! Lite omtänksamhet från vem det än är lindar lite bomull runt det som gör ont. Skönt att få ett livstecken ifrån dig! Var rädda om er! Massor av kramar från både Lennart och mig!
Kramar!
Hoppas att du hittar styrkan att ta dig igenom den tunga tiden, antingen inuti dig själv eller dina nära...
Många många kramar till dig Mette. Du skrev ett otroligt fint, vackert och ärligt inlägg om din pappa och jag är säker på att han kan läsa det. Ta hand om er.