Vilken jä-a smäll!
Det är inte första gången, så är det väl när man bor så högt upp under himlen som vi gör. Men inga bränder som tur väl är, inga fräsande eldklot ur kontakterna (som en gång när Tim var liten) och än så länge har vi bara upptäckt att förstärkaren inte funkar, förhoppningsvis en propp.
Och inga hjärtattacker, även om det kändes nära. Puh.
Kolla själva:, helt knäppt:
Källa: DMI
Nu hoppas jag på en lugnare dag på jobbet.
Så otäckt! Och vad mycket man hinner tänka innan man förstår vad det är! Hoppas det var den varma luften som motade bort den kalla och inte tvärtom! och hoppas värmen vänder hitåt- vi har skitkallt! kram
Linda: skitkallt här också. 14 grader på jobbet... brrr. Värmen på. Men smällarna börjar vi vänja oss vid så vi har inte problemet med förvåning längre utan vet direkt vad som är på gång. Upp och på med kläderna och sedan kolla om det slagit ner och ifall något (katter, konst, hårddiskar, arvegods) ska räddas!
Kusliga grejer det där. Jag var med om när en kulblixt flög in genom fönstret och åkte runt tre väggar, fläkte upp tapterna och ut genom samma fönster igen. Och det gick "blixtsnabt". Skitläskigt!! Mama mia! En sån tur att ni inte kom till skada! Kram
Vinkar när jag åker buss ner till Skåne idag! :)
Kramis och trevlig helg!