Fotograf Mette Ottosson, Båstad

Katrine bokade en familjefotografering redan i våras - och ja, ni vet ju hur det gick med rullstol och annat, så det dröjde ända till september innan vi hittade en regnfri dag :-) Det var helt klart värt väntan för vilken superskön familj! Katrine sade att de var ganska färgglada och därför hade de klätt sig med det i åtanke, och det var toppen - you know how I like COLOUR!

Jag får många frågor om hur jag går tillväga när jag fotograferar, hur jag lockar fram leenden och så. Det är inte alldeles enkelt att svara på, men till största delen tror jag det är att jag så gott som alltid är glad själv! Att lyssna in sig, och anpassa sig efter just de personerna, är nog det bästa tipset. Ibland vid barnporträtt funkar det att vara clown och ropa roliga ord, ibland funkar det med vift och hopp, skallror och visslingar (då får någon stå bakom mig och göra det så tar jag bilder medan det görs vilda miner bakom mitt öra) - men ofta funkar det att bara vara sig själv och prata med den man fotograferar - även de små barnen. För mig finns inga "besvärliga" barn som jag vet att många föräldrar oroar sig för - barnen måste få vara sig själva för då blir det utan tvekan bäst bilder!

I alla fall tänkte jag i det här inlägget beskriva lite mer än jag brukar om hur det gått till - och håller tummarna att familjen K tycker det är ok :-)

När jag kommer hem till en familj brukar jag alltid be dem låta barnen leka lite först för att de ska komma i stämning utan att ta fram "fotominerna". Det tar en stund att lära känna någon och jag tycker inte jag kan hiva upp kameran direkt för då blir det opersonligt. Jag brukar då bara vara, se vad de gör och vänta tills de vant sig vid mig. Hos familjen Karlsson fick jag till och med spela lite boll med grabbarna först, och sedan var de värsta fotomodellerna i ett nix! På tomten hade de en söt liten hängbjörk som fick vara första anhalt:


Erik:





Och Elias:








Precis bredvid var det en liten bit gräsmatta med lagom skugga som passade perfekt till hela familjen:








Erik, Henrik, Katrine och Elias


Vi tog också några två och två:








Ja, även föräldrarna lyckades jag få att fastna på några egna bilder :-) Katrine flirtar lite:





Happy couple:





Familjen hade ett uterum där ljuset var toppen - då blir fotografen glad! När det är riktigt soligt eller ljust dis ute kan det vara skönt att få komma in i ett jämnt skuggljus. Jag provade först med Erik och det här är en av mina favoriter! Härliga färger, både på honom och inredningen:








Elias däremot ville ha paus från fotografen... men om han fick äta frukt samtidigt var det ok...





...ett tag...





...eller...?





Här fick han nog och gick!





Men sådär är det ju med barn - de gör som de vill och det finns inget tråkigare än att tvinga någon till att bli fotograferad. Klura får man göra, lirka, locka och ta den tid det tar helt enkelt! Katrine och Henrik tyckte precis som jag och vi försökte med gemensamma krafter locka ut Elias. Bland annat med metoden "Titta Elias, då tar vi bilderna utan dig!"





Och då fick vi på nåder ta några bilder till, men ni ser vem som bestämt det, eller hur? Elias min här är obetalbar!








Och vilken härlig kille han är, precis som resten av sin familj!






Tack hela goa familjen Karlsson för ett roligt uppdrag! Hoppas att vi ses igen!